Utanförskap och hälsa

I samtal med experter diskuterades utanförskap, psykisk ohälsa och nycklarna för livslång hälsa. Fokus lades på särskilt utsatta grupper, bland annat neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bland barn och unga, vuxna och äldre samt bland kriminalvårdens interner. Samtalen berörde även den yttersta konsekvensen av utanförskap och psykisk ohälsa - kriminalitet och suicid.

Ökad livslängd med rätt förklaringsmodell

Lotta Borg Skoglund som är överläkare och specialist i allmänmedicin och psykiatri berättar att genom kunskapen om NPF kan vi skapa bättre kunskap i samhället om hur vi ser på psykiatri. Att man inte kan se psykiatri som att man får en tid, recept och så är man botad utan att vi människor har olika former av livslång sårbarhet. Vissa väldigt lite sårbarhet, kommer aldrig drabbas och andra med stor sårbarhet och behöver en väldigt väl anpassad miljö för att kunna blomma.

De största grupperna inom NPF familjen är ADHD, ADD och autism, men i NPF begreppet så rymmer det även intellektuell funktionsnedsättning, tics och tourettes. Och vi vet att om man får rätt diagnos och behandling så kan man leva ett väldigt bra liv med dem, men får man inte det så är det väldigt stor risk för att man drabbas av olika typer av samsjuklighet både kroppslig och psykiatrisk. Vi måste förstå att NPF diagnoser är allvarliga tillstånd med väldigt bra prognos. Vi vet att man lever 8-13 år kortare OM man inte får rätt förklaringsmodell och rätt stöd och insatser. Och det beror på att man med ADHD får mycket svårare att få till rutiner på Folkhälsonivå, det vill säga att äta rätt, få rätt rutiner för träning och motion, att få till rutiner för sömn, stress, för tobak och alkohol. Men får man sin diagnos och stöd och hjälp att få till de här sakerna så kan man tjäna in alla de här 13 åren. Så det är allvarligt att vi förlorar en jättestor grupp om de inte får rätt stöd och insatser, men det är också en väldigt ljus bild om kunskapen kommer ut i samhället och i skolorna och inom hälso- och sjukvården så kan vi hjälpa de här människorna och de kan hjälpa sig själva att ta mer ansvar för sin egen hälsosituation.

Vi behöver upptäcka behov i skolan

Agneta Björck, sjuksköterskan som under ett helt yrkesliv har arbetat med att stötta människors återhämtning till psykisk hälsa pratar om hur vi kan se och stötta våra unga. Hon säger att vi måste upptäcka behov, inte nödvändigtvis diagnostisera unga. Vi behöver ge stöttning och skapa kunskap i personerna så att de själva kan hantera sin ohälsa. Har man t ex svårt med impulskontrollen så behöver man ha strategier för det. Och har man svårt med uppmärksamheten så behöver man få möjlighet till stöd och att jag får röra på mig när jag känner att det kryper i kroppen. Att kunna ha keps i klassrummet eller hörlurar eller kunna få sitta hemma med kamera har hjälpt många. Men också det här med tydligheten att kunna få struktur på sin dag. Att man har någon som stöttar en i det.

15 sekunder kan rädda liv

Susanne Rolfner Suvanto är sjuksköterska och fil mag i pedagogik berättar att depressionerna ser annorlunda ut när man blir äldre. Och det gör att vi i högre utsträckning pratar om att det gör ont i kroppen. Vi har smärtor, det värker, det är problem av olika slag. Men depressioner sätter sig mycket tydligare i kroppen. Det kräver att vi är extra lyhörda och veta att det kan bero på det här. Aggressivitet kan vara tecken på depression. Vi behöver göra något för det handlar om mänskligt lidande. Men det blir samtidigt jättedyrt för samhället när vi inte tar hand om depression, det blir mer hemtjänst, mer särskilt boende, mer in och ut på akuten förutom det enorma mänskliga lidandet. Vårdpersonalen frågar ofta Hur vi ska få tid att prata med människor om deras psykiska mående?, men Susanne ger tipset att när de kollar patientens blodtryck, passa på och fråga hur det är sen sist. Även om jag är stressad och inte har tid just då. Så ge 15 sekunder och säg att Jag hinner inte precis just nu, men imorgon har jag mer tid. Kan vi prata med varandra?

Röda tråden i att människor hamnar i fängelse

Nicklas Ådin är kriminalvårdare på Hällbyanstalten säger att röda tråden någonstans till att människor hamnar i fängelse är utanförskap, identitetssökande och att man inte har fått stöd i det och att det är viktigt att börja i rätt tid.

Om Nicklas fick önska, så hade han önskat mer resurser framförallt i skolmiljö. Självklart ska pedagoger fokusera på utbildningen, men det behövs fler vuxna människor som går runt och lägger en hand på ungdomar, frågar hur det är och skapar relationer både på skolan och fritiden.

Viktigt att ungdomar går ut grundskolan

Rickard Bracken är generalsekreterare för den framgångsrika ideella organisationen Suicide Zero säger att ungdomar som inte går ut grundskolan med godkända betyg har sex gånger högre risk att dö i självmord. Det visar stora studier. Och vad är anledningen till det, jo det har att göra med svårigheter i vuxenblivandet att skaffa en bostad, att komma ut i arbete, ökad risk för kriminalitet, missbruk och den typen av saker. Så här är det mycket vi kan göra för att minska både kriminalitet och självmord.

Suicide Zero vill att kommunerna ska satsa mer på förebyggande. Frågan om självmord har länge setts som en fråga för psykiatrin och hälso- och sjukvården. De är ju viktiga i det här arbetet. Men vi behöver också de breda insatserna i samhället. Det kan handla om hur vi arbetar med att främja hälsa i skolan, hur jobbar vi inom äldreomsorgen med stöd till äldre som upplever ofrivillig ensamhet. Hur bygger vi samhällen som minskar risk för självmord helt enkelt.

Anhöriga faller mellan stolarna

Jessika Sillanpää berättade att hon efter att hennes pappa dömdes på mordförsök på sin mamma inte fick hjälp och stöd och hamnade i en svår livssituation som barn och anhörig.

Så tyckte publiken

Här kan du se programmet igen:

Utanförskap för barn och unga (28 minuter)

Med Lotta Borg Skoglund som är överläkare och specialist i allmänmedicin och psykiatri & Agneta Björck, sjuksköterskan som under ett helt yrkesliv har arbetat med att stötta människors återhämtning till psykisk hälsa.

Utanförskap bland äldre (28 minuter)

Med Susanne Rolfner Suvanto är sjuksköterska och fil mag i pedagogik.

Den yttersta konsekvensen av utanförskap – kriminalitet och suicid (34 minuter)

Med Rickard Bracken är generalsekreterare för den framgångsrika ideella organisationen Suicide Zero & Nicklas Ådin är kriminalvårdare på Hällbyanstalten.

Personlig berättelse om utanförskap (40 minuter)

Med Jessica Sillanpää.