Maincontent

Etik, social hållbarhet och folkhälsa i hela staden

 Då det är i de socialt utsatta stadsområdena som trångboddheten finns är syftet med detta projekt att besvara följande frågor: Hur påverkas de boendes fysiska och psykiska hälsa av en allmän välfärdsförsämring i de redan socialt utsatta stadsområdena? Det vill säga, hur påverkas människors (särskilt barnens) välbefinnande och hälsa av trångboddhet, utanförskap och boendesegregering? Vilka folkhälsotrender kan associeras med förändringar i stadens boendemönster?

Om projektet

Detta projekt bygger vidare på de studier som tidigare genomförts inom delområdet Hållbar samhällsutveckling. Då det är i de socialt utsatta stadsområdena som trångboddheten finns är syftet med detta projekt att besvara följande frågor: Hur påverkas de boendes fysiska och psykiska hälsa av en allmän välfärdsförsämring i de redan socialt utsatta stadsområdena? Det vill säga, hur påverkas människors (särskilt barnens) välbefinnande och hälsa av trångboddhet, utanförskap och boendesegregering? Vilka folkhälsotrender kan associeras med förändringar i stadens boendemönster? I samma veva som vissa stadsområdens välfärdsnivå har minskat har den förbättras i andra. Vilka typer av folkhälsoproblem uppstår under omständigheter av hög välfärd? Påverkas den psykiska hälsan till exempel av välfärd? Studien kommer att göra ett ”godtyckligt” urval av två till
tre stadsområden från var och en av de redan nämnda kategorierna. Projektets mål är att
utveckla modeller och begrepp som gör det lättare att förstå de problem som Samhällskontraktets parter står inför och som har med folkhälsa och social hållbarhet att göra.

I denna studie tillämpas ett socialrättvise- och modernt klassperspektiv på folkhälsans utveckling i stadsområdena Västerås och Eskilstuna. Det finns olika skäl till detta. Ett är att ett sådant förhållningssätt ger möjlighet till etisk reflektion. I teorin är rättvisa ofta förknippad med jämlikhet.
Då vi jämför utvecklingen i stadsområdena med varierande välfärdsnivå kan en rättviseteori med fokus på två, för demokratin centrala, pelare, politisk jämlikhet och ekonomisk jämlikhet vägleda. Utgångspunkten är att folkhälsan är god i en stad som är demokratisk jämlik. Om staden är demokratiskt ojämlik innebär det således även att folkhälsa bland de boende i olika typer av stadsområden kommer att variera.

Etik, social hållbarhet och folkhälsa i hela staden

  • 2016-2017
  • Projektledare: Terence Fell