Maincontent

Hjälpmedel och välfärdsteknik i tre dimensioner – HV3D

Det övergripande syftet med projektet är att arbeta fram en modell som i praktisk användning inom landstingens och kommunernas verksamheter kan beskriva förväntade eller uppnådda effekter på individnivå, organisatorisk nivå samt samhällsnivå (ekonomi) vid införande av en hälso- och välfärdsteknisk lösning.

Tre dimensioner med tre frågeställningar

Projektet är uppdelat i tre dimensioner:

  • Ekonomiska dimensionen
  • Organisationsdimensionen
  • Individuella dimensionen


Projekt HV3D

Initiativtagare

Initiativet till projektet kommer från ett uppdrag av Samhällskontraktet och en dialog mellan MDH, hjälpmedelscentralen i Sörmland, Hjälpmedelscentrum Västmanland, Välfärdsteknologiarbetet inom Västerås stad och Eskilstuna kommun.

Sveriges landstings och kommuners nationella hjälpmedelschefsnätverk, Samhällskontraktet, Regionförbundet Sörmland, Västerås Science Park och Sparbanksstiftelsen Rekarne.

Projektansvarig: Christine Gustafsson, Universitetslektor i vårdvetenskap
tfn 016-153469
christine.gustafsson@mdh.se

Projektgrupp

En projektgrupp arbetade våren 2016 fram tre forskningsplaner för doktorand och forskarassistenter. Projektgruppen som slutförde sitt arbete i juni 2016 bestod av:

  • dr Johan Lindén (nationalekonomi)
  • dr Charlotta Thunborg (fysioterapi)
  • docent Lucia Crevani (företagsekonomi)

Experter/verksamhetsrepresentanter:

  • Marie Liljeberg (Hjälpmedelscentrum Västmanland)
  • Charlotta Berggrund (Hjälpmedelscentralen i Sörmland)
  • Mats Rundkvist (Västerås stad)
  • Boel Bolwig (Eskilstuna kommun)

Ekonomisk dimension

Detta doktorandprojekt är en del i ett större projekt, HV3D, där detta projekt är tänkt att undersöka det ekonomiska perspektivet på hjälpmedel och välfärdsteknik.

Övergripande syfte

Det övergripande syftet med projektet är att få djupare kunskap om beslutsstöd när beslut om nya hjälpmedel och välfärdsteknik inom området äldrevård/omsorg ska tas.

  • Syftet är att undersöka, jämföra samt analysera befintliga modeller som används vid beslut om nya hjälpmedel och välfärdsteknik. Dvs en omvärldsbevakning.
  • Syftet med denna studie är att kartlägga beslutsunderlag och riktlinjer som används inför beslut om upphandling/implementering av nya hjälpmedel och välfärdsteknik. Dvs en kartläggning på regional nivå.
  • Syftet med denna studie är att kartlägga hur man arbetar, beslutar samt implementerar välfärdsteknik inom äldreomsorgen. Dvs en kartläggning på kommunal nivå.
  • Syftet med denna studie är att i en empirisk studie/fallstudie (praktiskt användning) utvärdera en (eller flera) besluts modeller gällande upphandling/implementering av en avgränsad grupp hjälpmedel eller välfärdsteknik i kommuner och/eller landsting.

Delstudie I

Det finns idag flera beslutsmodeller utvecklade och som används vid införande av ny hälsoteknik och andra vårdlösningar. Denna delstudie är tänkt att vara en översikt av de frågeställningar som beslutsfattare inom hjälpmedelsorganisationerna har att ta ställning till och som används ute i verksamheterna när nya hjälpmedel och välfärdsteknik upphandlas.

Syfte

Syftet är att undersöka, jämföra samt analysera befintliga modeller som används för ekonomiska prognoser vid beslut om nya hjälpmedel och välfärdsteknik.

Metoden och datainsamling för denna studie är en litteratur översikt av den befintliga vetenskapliga litteraturen.

Delstudie II

I delstudie II kommer en nationell kartläggning att göras med hjälp av telefonintervjuer på regional nivå samt på hjälpmedelscentralerna i Sverige.

Syfte

Syftet med denna studie är att kartlägga beslutsunderlag och riktlinjer som används inför beslut om upphandling/implementering av nya hjälpmedel och välfärdsteknik.

Förväntat resultat

Det förväntade resultatet i studie II är att få en ökad och djupare kunskap kring beslutsprocesserna när nya hjälpmedel och ny välfärdsteknik introduceras i regioner i Sverige. Hur ser det ut nationellt inom hjälpmedelsverksamheterna i Sveriges kommuner och landsting? Hur gör man idag när nya hjälpmedel upphandlas? Hur är det organiserat? Hur tas besluten?

Delstudie III

I delstudie III kommer en kartläggning göras på kommunal nivå med hjälp av webb-enkäter för att ta reda på hur man arbetar/utvecklar, beslutar kring samt implementerar välfärdsteknik inom äldreomsorgen.

Syfte

Syftet är att kartlägga hur man arbetar, beslutar och utvecklar arbetet kring välfärdstekniken inom kommunal äldreomsorg. Vilken attityd har man och hur upplever man att ledningens attityd och stöd finns vid implementering av välfärdstekniska produkter och tjänster?

Delstudie IV

Denna studie är planerad som en fallstudie där vi vill testa användning av en/flera modeller i några kommuner/landsting och inom ett avgränsat användningsområde/grupp av produkter.

Syfte

Syftet med denna studie är att i en empirisk studie/fallstudie (praktiskt användning) utvärdera en (eller flera) besluts modeller gällande upphandling/implementering av en avgränsad grupp hjälpmedel eller välfärdsteknik i kommuner och/eller landsting.

Förväntat resultat

Det förväntade resultatet förväntas ge erfarenheter och kunskap om användbarhet av en/flera modeller, som kan utgöra beslutsunderlag vad gäller ekonomiska aspekter av specifika grupper av hjälpmedel och välfärdsteknik att använda inom avgränsade verksamhetsområden.


Organisationsdimensionen

Denna studie fokuserar på tekniska hjälpmedel och välfärdstjänster ur en organisatorisk synvinkel.

Bakgrund

Framtagningen av teknikbaserade lösningar och vårdtjänster för äldre uppmärksammas i allt högre grad av ett flertal aktörer såsom företag och myndigheter. Dessutom utgör äldre medborgare (65+) en alltmer medveten och krävande målgrupp.

Vikten av att tänka på förändringsbehov och -motstånd, på organisationernas kultur, på involvering av intressenter har diskuterats av olika aktörer, men det saknas fortfarande vetenskapsbaserade insikter om vad för slags organisering krävs för att på ett effektivt sätt arbeta med välfärdsteknik.

Dessutom finns det fortfarande en begränsad medverkan av äldre människor i framtagning och implementering av nya tjänster, vilket medför att många lösningar inte möter deras faktiska förväntningar. Detta resulterar i en allmänt avog inställning och ett slöseri med resurser.

Slutligen, större hänsyn borde tas till att framgångsrika tekniska hjälpmedel och välfärdstjänster inte är uteslutande beroende av apparaternas tekniska egenskaper. De är även, och kanske mest, beroende av graden av samarbete mellan de aktörer som påverkar deras användning, likaväl så som av de äldres involvering och engagemang i deras utformningen.

Praktiskt syfte

Att höja samverkan och synergier mellan organisationer, processer, samt olika intressenter genom att:

stödja kunskapsutbytet och främja integreringen av sådan kunskap i organisatoriska processer

främja ett medverkande förhållningssätt vid utformningen, implementeringen och bedömningen av tekniska hjälpmedel och välfärdstjänster.

Akademiskt syfte

Att bidra till utvecklingen av vetenskapsbaserade kunskap om organisationsprocesser för användning och introduktion av tekniska hjälpmedel och välfärdstjänster med och för de äldre. Detta görs genom att utgå ifrån teoretiska synsätt som betraktar ”åldrandet” som en sociomateriell process. Mer specifikt är syftet att öka vår förståelse av vilken organisering behövs för att introducera och använda teknik för äldre när vi betraktar olika intressenter och tekniska artefakter som en del av en sociomateriell infrastruktur under förändring.

Forskningsfrågor

  • Vilka aktörer och föremål är inblandade i organisering av processer där välfärdsteknik och hjälpmedel används?
  • Vilka arbetspraktiker ingår i introduktion och användning av teknik i välfärdstjänster och hur är dessa sammankopplade?
  • Hur ser en sociomateriell infrastruktur som stödjer introduktion av ny teknik ut och vilka spänningar finns där?
  • Vad kan förändras eller förbättras för att öka värdet av en teknisk innovation för äldre människor?

Individuella dimensionen

Under de senaste åren har det skett en snabb utveckling av välfärdstekniska lösningar och en mängd nya produkter och hjälpmedel har producerats. Vi behöver veta vilka faktorer i användningen som uppfattas som viktiga hos äldre hemmaboende som använder någon form av välfärdsteknik. I dagsläget finns sparsamt med studier om välfärdsteknikens effekter och effektivitet.

Att kunna bo kvar hemma och känna trygghet, samtidigt som självständigheten i vardagen bevaras är några av de faktorer som är viktiga för äldres livskvalitet. Detta kräver dock en rad insatser. Sverige har under många år haft en policy att hjälpa äldre personer att kunna bo kvar i sitt nuvarande boende så länge som möjligt. Enkelt uttryckt innebär det att man ska kunna få hjälp att göra det som upplevs viktigt. Mycket av den hjälpen är redan idag teknisk, och mycket mer kommer att bli det i takt med att teknik integreras i varje persons liv.

Under de senaste åren har det skett en snabb utveckling av välfärdstekniska lösningar och en mängd nya produkter och hjälpmedel har producerats. Det finns sparsamt med studier om välfärdsteknikens effekter och effektivitet. Vi behöver veta vilka faktorer i användningen som uppfattas som viktiga hos äldre hemmaboende som använder någon form av välfärdsteknik. Vidare behöver vi undersöka hur välfärdsteknik introduceras och hur dess användning kan förbättra det dagliga arbetet för baspersonal i hemtjänsten. Ytterligare behövs kunskap om hur välfärdsteknik upplevs av anhöriga när en äldre hemmaboende får ett hjälpmedel eller en välfärdsteknisk lösning och hur detta i så fall är länkat till deras egen upplevelse av trygghet och välbefinnande.

Syfte

Det övergripande syftet med detta projekt är att beskriva det upplevda värdet av välfärdsteknik och hjälpmedel på individnivå, utifrån äldre användares (> 65 år), närståendes och hemtjänstpersonalens perspektiv.

Delsyften är att:

  • kartlägga vilka områden man fokuserat på vid utvärdering av välfärdsteknik för äldre personer i eget boende.
  • inventera metoder och instrument som använts vid utvärdering utifrån perspektiven självständighet, trygghet, aktivitet och delaktighet samt livskvalitet.
  • kartlägga metoder för bedömning och utvärdering av förskrivning av välfärdsteknik inom äldreomsorgen i Sverige.
  • beskriva upplevelse av välfärdsteknik och hjälpmedel som bas för den äldre personen.
  • utveckla ett metodstöd för verksamheter att använda för bedömning inför och utvärdering efter förskrivning av välfärdstekniska hjälpmedel för äldre personer i ordinärt boende.

Genomförande

Initialt kommer en systematisk litteraturstudie att genomföras, dels för att genomlysa vilka utfallsmått som använts i forskning vid utvärdering av effekter av välfärdsteknik för den enskilda individen. Vidare för att kartlägga litteratur angående befintliga metoder och instrument som använts i studier för att utvärdera effekter av välfärdsteknik för individen utifrån perspektiven självständighet, säkerhet, aktivitet och delaktighet, samt livskvalitet.

Litteraturöversikten följs av en kartläggning med elektronisk enkät de metoder och instrument som används inom verksamheter i kommuner och landsting/regioner för bedömning inför och utvärdering efter förskrivning av välfärdstekniskt hjälpmedel.

Därefter kommer semistrukturerade intervjuer genomföras med äldre och deras närstående samt med baspersonal inom hemtjänsten vad gäller deras upplevelse av välfärdsteknik och hjälpmedel.

Sista delstudien i projektet fokuserar på utveckling av metodstöd med bas i resultaten från litteraturöversikt, enkätstudie och intervjuer. Metodstödet ska fungera som ett verktyg vid bedömning inför och utvärdering efter förskrivning av välfärdstekniska lösningar och hjälpmedel för äldre personer i ordinärt boende.