Maincontent

Hjälpmedel och välfärdsteknik i tre dimensioner – HV3D

Syftet med projektet är att arbeta fram en modell som beskriver effekter av nya hjälpmedel och välfärdsteknik inom landsting och kommuner.

Projektet är uppdelat i tre dimensioner: en ekonomisk, en organisatorisk och en individuell.

Ekonomisk dimension

Projektet är ett doktorandprojekt inom HV3D som ska undersöka det ekonomiska perspektivet på hjälpmedel och välfärdsteknik. Det övergripande syftet är att få djupare kunskap om beslutsstöd när beslut om nya hjälpmedel och välfärdsteknik inom området äldrevård/omsorg ska tas. Projektet består av fem delstudier.

Delstudie I. Översikt av befintlig vetenskaplig litteratur.

Idag finns flera beslutsmodeller som används vid införande av ny hälsoteknik och andra vårdlösningar. Delstudien ska undersöka, jämföra och analysera befintliga modeller som används för ekonomiska prognoser vid beslut om nya hjälpmedel och välfärdsteknik.

Delstudie II. Kartläggning på nationell nivå

I delstudie II gör vi en nationell kartläggning med hjälp av telefonintervjuer på regional nivå samt på hjälpmedelscentralerna i Sverige.Syftet är att kartlägga beslutsunderlag och riktlinjer som används inför beslut om upphandling och implementering av nya hjälpmedel och välfärdsteknik.

Det förväntade resultatet är att få en ökad och djupare kunskap kring beslutsprocesserna när nya hjälpmedel och ny välfärdsteknik introduceras i regioner i Sverige. Hur ser det ut nationellt inom hjälpmedelsverksamheterna i Sveriges kommuner och landsting? Hur gör man idag när nya hjälpmedel upphandlas? Hur är det organiserat? Hur tas besluten?

Delstudie III Kartläggning på kommunal nivå

I delstudie III gör vi en kartläggning på kommunal nivå med hjälp av webb-enkäter. Syftet är att ta reda på hur man arbetar med och implementerar välfärdsteknik inom äldreomsorgen. Vilken attityd har man och hur upplever man att ledningens attityd och stöd finns vid implementering av välfärdstekniska produkter och tjänster?

Delstudie IV. Fallstudie

Här testar vi beslutsmodeller i några kommuner/landsting och inom ett avgränsat användningsområde. Förväntat resultat är att få erfarenheter och kunskap om olika modeller, något som kan utgöra beslutsunderlag vad gäller ekonomiska aspekter av hjälpmedel och välfärdsteknik.


Organisatorisk dimension

Studien fokuserar på tekniska hjälpmedel och välfärdstjänster ur en organisatorisk synvinkel.

Teknikbaserade lösningar och vårdtjänster för äldre uppmärksammas i allt högre grad av företag och myndigheter. Dessutom utgör äldre medborgare (65+) en alltmer medveten och krävande målgrupp.

Det saknas dock fortfarande vetenskapsbaserade insikter om vad för slags organisering som krävs för att på ett effektivt sätt arbeta med välfärdsteknik.

Dessutom medverkar äldre människor fortfarande begränsat när det gäller att ta fram och implementera nya tjänster, vilket medför att många lösningar inte möter deras faktiska förväntningar. Detta resulterar i en allmänt avog inställning och ett slöseri med resurser.

Slutligen borde större hänsyn tas till att framgångsrika tekniska hjälpmedel och välfärdstjänster inte uteslutande beror på tekniska egenskaper. Viktigt är även samarbete mellan de aktörer som påverkar hur de används och äldres engagemang i utformningen.

Studien syftar till att höja samverkan och synergier mellan organisationer, processer och olika intressenter genom att stödja kunskapsutbytet i organisatoriska processer och ett medverkande förhållningssätt vid utformning, implementering och bedömning av tekniska hjälpmedel och välfärdstjänster.

Studien syftar även till att bidra till utvecklingen av vetenskapsbaserad kunskap om organisationsprocesser för användning och introduktion av tekniska hjälpmedel och välfärdstjänster med och för äldre.


Individuell dimension

Under de senaste åren har det skett en snabb utveckling av välfärdstekniska lösningar och en mängd nya produkter och hjälpmedel har producerats.

I dagsläget finns sparsamt med studier om välfärdsteknikens effekter och effektivitet.

Vi behöver veta vilka faktorer i användningen som uppfattas som viktiga hos äldre hemmaboende som använder någon form av välfärdsteknik. Vidare behöver vi undersöka hur välfärdsteknik introduceras och hur dess användning kan förbättra det dagliga arbetet för baspersonal i hemtjänsten. Ytterligare behövs kunskap om hur välfärdsteknik upplevs av anhöriga när en äldre hemmaboende får ett hjälpmedel eller en välfärdsteknisk lösning och hur detta i så fall är länkat till deras egen upplevelse av trygghet och välbefinnande.

Att kunna bo kvar hemma och känna trygghet, samtidigt som självständigheten i vardagen bevaras är några av de faktorer som är viktiga för äldres livskvalitet. Detta kräver dock en rad insatser. Sverige har under många år haft en policy att hjälpa äldre personer att kunna bo kvar i sitt nuvarande boende så länge som möjligt. Enkelt uttryckt innebär det att man ska kunna få hjälp att göra det som upplevs viktigt. Mycket av den hjälpen är redan idag teknisk, och mycket mer kommer att bli det i takt med att teknik integreras i varje persons liv.

Det övergripande syftet är att beskriva det upplevda värdet av välfärdsteknik och hjälpmedel utifrån äldre användares, närståendes och hemtjänstpersonalens perspektiv.

Individuella dimensionen

Under de senaste åren har det skett en snabb utveckling av välfärdstekniska lösningar och en mängd nya produkter och hjälpmedel har producerats.

I dagsläget finns sparsamt med studier om välfärdsteknikens effekter och effektivitet.

Vi behöver veta vilka faktorer i användningen som uppfattas som viktiga hos äldre hemmaboende som använder någon form av välfärdsteknik. Vidare behöver vi undersöka hur välfärdsteknik introduceras och hur dess användning kan förbättra det dagliga arbetet för baspersonal i hemtjänsten. Ytterligare behövs kunskap om hur välfärdsteknik upplevs av anhöriga när en äldre hemmaboende får ett hjälpmedel eller en välfärdsteknisk lösning och hur detta i så fall är länkat till deras egen upplevelse av trygghet och välbefinnande.

Att kunna bo kvar hemma och känna trygghet, samtidigt som självständigheten i vardagen bevaras är några av de faktorer som är viktiga för äldres livskvalitet. Detta kräver dock en rad insatser. Sverige har under många år haft en policy att hjälpa äldre personer att kunna bo kvar i sitt nuvarande boende så länge som möjligt. Enkelt uttryckt innebär det att man ska kunna få hjälp att göra det som upplevs viktigt. Mycket av den hjälpen är redan idag teknisk, och mycket mer kommer att bli det i takt med att teknik integreras i varje persons liv.

Det övergripande syftet är att beskriva det upplevda värdet av välfärdsteknik och hjälpmedel utifrån äldre användares, närståendes och hemtjänstpersonalens perspektiv.

Hjälpmedel och välfärdsteknik i tre dimensioner – HV3D

Initiativ till projektet kommer från ett uppdrag av Samhällskontraktet och en dialog mellan MDH, hjälpmedelscentralen i Sörmland, Hjälpmedelscentrum Västmanland, Välfärdsteknologiarbetet inom Västerås stad och Eskilstuna kommun.

Sveriges landstings och kommuners nationella hjälpmedelschefsnätverk, Samhällskontraktet, Regionförbundet Sörmland, Västerås Science Park och Sparbanksstiftelsen Rekarne.

Projektansvarig: Christine Gustafsson, Universitetslektor i vårdvetenskap
tfn 016-153469 christine.gustafsson@mdh.se

Projektgrupp: En projektgrupp arbetade våren 2016 fram tre forskningsplaner för doktorand och forskarassistenter. Projektgruppen som slutförde sitt arbete i juni 2016 bestod av:

  • dr Johan Lindén (nationalekonomi)
  • dr Charlotta Thunborg (fysioterapi)
  • docent Lucia Crevani (företagsekonomi)

Experter/verksamhetsrepresentanter:

  • Marie Liljeberg (Hjälpmedelscentrum Västmanland)
  • Charlotta Berggrund (Hjälpmedelscentralen i Sörmland)
  • Mats Rundkvist (Västerås stad)
  • Boel Bolwig (Eskilstuna kommun)