Maincontent

Andra goda idéer från våra samtal i Samhällsforum

Samhällsforum erbjuder ett forum där vi tillsammans skapar dialog, kunskapsutbyte och inspiration som inkluderar och engagerar. Här kan du ta del av några konkreta idéer som vi fångade upp från våra samtal i Samhällsforum.

Magnus Werner

Magnus Werner

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ge människor med funktionshinder anpassade anställningar

Tänk om vi tar in människor som har funktionshinder och ger dem anpassade anställningar som legitimeras genom en grundutbildning. De får gå in i nya yrkesroller utifrån sin sjukdomsinsikt. Den insikten behövs i vården!Vi har en konstig resurssättning för vi resursätter offentligheten med miljarder, så har vi ett helt civilsamhälle som vi knappt resursätter. Det finns en enorm kompetens där. Om t.ex. Eskilstuna kommun skulle erbjuda anpassad anställning till personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, ofta personer som inte passar i vanligt yrkesliv, med lönebidrag. Då kan vi se att en kommunalt anställd tjänsteperson med högskoleutbildning kostar lika mycket som 2-3 som anställs hos oss. Idag har vi 0.9 tjänster och 120 volontärer. Tänk om vi fick 2-3 heltidsanställda då kanske vi skulle ha 300-400 volontärer. Då skulle vi ha resurser att utbilda volontärer i psykossjukdomar, bipolär sjukdom osv. och erbjuda en verksamhet som har direkt kontakt med psykiatrin och socialpsykiatrin. Vi skulle kunna ha uppsökande verksamhet, vi skulle kunna samla föreningslivet. Och då kan vi göra saker som kommunen inte kan och det kostar en lön för dem.”
Magnus Werner, inflytandekoordinator, Region Sörmland

Åsa Jarskog

Åsa Jarskog









Utbilda offentligt anställda i IDG

Inner Development Goals som kompletterar de globala hållbarhetsmålen. Det är ett ramverk som vänder ljuset inåt hos människan med fokus på vilka färdigheter, kompetenser och förmågor som behövs för att nå de globala målen och Agenda 2030. Vi måste jobba med mänskliga förmågor. Det pågår hela tiden en insamling av data runtom i världen och vi fortsätter utveckla målen. Samtidigt behöver vi ta fram praktiska verktyg, för hur man kan jobba med det här och hur man kan utveckla sina förmågor. Det finns ett enormt intresse för IDG:rna. Nu är det ett antal svenska företag som IKEA, Eriksson, Spotify, Telia som börjat jobba med det här ramverket för sina anställda. Men det finns även nationer som har visat intresse för det här som Rwanda och Indonesien och det finns hubbar runtom i världen som jobbar med det här. Vi skulle kunna utbilda offentligt anställda i IDG.

Inner development goals är uppdelade i fem kategorier :
1. Vem är jag – handlar om relationen till sig själv. Att ha en inre värdegrund och kompass, öppenhet och vilja att lära sig, självmedvetenhet & närvaro.
2. Vad har jag för kognitiva förmågor – kritisk tänkande, medvetenhet om komplexiteten, att kunna byta perspektiv, att kunna skapa mening och att kunna tänka visionärt och långsiktigt.
3. Hur förhåller jag mig till människor runtomkring mig – att kunna bry sig om andra personer runtomkring mig, känna samhörighet, ödmjukhet och empati.
4. Hur kan vi samarbeta – kunna kommunicera, att kunna samskapa, att vara inkluderande och att uppskatta att lära sig från människor som har annan bakgrund, tillit och att kunna mobilisera människor.
5. Vad kan vi göra – mod, kreativitet, optimist, vara ihärdig
Åsa Jarskog, VD Global Leadership for Sustainable Development

Niklas Huss

Niklas Huss

 

 

 

 

 

 

 

 

Det finns mycket vi kan göra för att informera människor hur de kan ta hand om sin hälsa

Det finns så mycket vi kan göra för att informera människor om hur de kan ta hand om sin hälsa och det finns fler aktörer som behöver informera. Tänker bara på kopplat till psykisk ohälsa så 200 miljarder årligen kostar det enligt beräkningar i Sverige och 50% av de kostnaderna hamnar på arbetsgivaren. Hur arbetar arbetsgivarna med insatser kring de här sakerna? Kan vi kroka arm med dem? En annan sak när vi pratar hälsa, det finns forksning på det här med Five ways to wellbeing. Vad är det för fem saker som får oss människor att må bra? Det första är att känna tillhörighet, det andra är handlar faktiskt om att ge till andra, det tredje är fysisk aktivitet, det fjärde är att stanna upp och lära och reflektera och det femte är ständigt lärande. Hur kan man jobba med dem och kunskapen om dem och hur kan man applicera dem i vardagen? Och hur har jag det av de fem idag? Och vad behöver vi förstärka?

Jag jobbade på försäkringbolag förut och vi gjorde en app som skulle göra att människor ägnade sig mer åt vardagsmotion med massor av information om vad det innebar för kroppen. Men också att det var en beteendestödjande app som gjorde att ju mer du rörde dig ju mer planterade vi träd i Afrika, så det var en effekt om du inte själv såg vinsten. Men man fick även olika belöningar och information under resans gång och statistik hur det hade förändrats. Det här var grupper från 18-85 års ålder och 20% mer rörde man på sig i snitt på två månader genom det stödet. Det tycker jag är rätt häftigt. Och 70% nådde socialstyrelsens rekommendationer på hur mycket man ska röra sig.
Niklas Huss, innovationsstrateg

Jobba med tillgänglig data

Vi Sverige har följt barn från BVC till de går ut skolan. Om man skulle jobba med den datan kopplat till läroplaner och livsstil. Hur påverkas vi och vad kan vi göra annorlunda. Tänk om vi skulle börja använda den datan som vi i Sverige har som egentligen ingen annan har.
Niklas Huss, innovationsstrateg

Rickard Bracken

Rickard Bracken









 

Bygga samhällen som minskar risk för självmord

Vi vill att kommunerna ska satsa mer på förebyggande. Frågan om självmord har länge setts som en fråga för psykiatrin och hälso- och sjukvården. De är ju viktiga i det här arbetet. Men vi behöver också de breda insatserna i samhället. Det kan handla om hur vi arbetar med att främja hälsa i skolan, hur jobbar vi inom äldreomsorgen med stöd till äldre som upplever ofrivillig ensamhet. Hur bygger vi samhällen som minskar risk för självmord helt enkelt.
Rickard Bracken är generalsekreterare för den framgångsrika ideella organisationen Suicide Zero

Sylvia Olsson

Sylvia Olsson










Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA) användbart inom flera områden, bl a skolan och inom äldreomsorgen

PFA är en speciell kompetens hos personal som möter personer med kognitiva funktionsnedsättningar som handlar om att vara bra på att se svårigheterna för personerna, hur det ter sig i vardagen, så man kan bli väsentlig i och anpassa och kompensera de för personen, så de egentligen inte ska behöva uppleva hinder i sin vardag utifrån sin nedsättning. Det är ett medmänskligt perspektiv.

När vi mer vänder perspektivet till att inte kräva förändring av personen utan mera kräva förändring av omgivningen så går det snabbare att få resultat. Att svårighetsnivån på aktiviteter och situationer går att justera

Det här förhållningssättet kan man använda inom fler områden bland annat inom skolan och inom äldeomsorgen. Kognitiva svårigheter finns överallt. Vi är ju inte alla stöpta efter samma mall. Det är så viktigt att vi inte grupperar människor utan man måste se individen och där individen är och att vi möten individen på dens behov. Många gånger pratar vi gruppvis, när det gäller äldreboenden och skolvärlden. Vi glömmer bort att alla vi är unika och vi lär på olika sätt. Så jag tycker det här förhållningssättet är användbart inom flera områden.
Sylvia Olsson är doktor i socialt arbete på Mälardalens universitet